ekandersson

Nu är jag hemma igen. 4,5 dl blod fattigare. Och en massa järntabletter, en femtiokronors rikskupong, en anteckningsbok och en hel lunta informationspapper rikare.

Det gick jättebra hursomhelst, gubben som tog hand om mig var trevlig och förklarade allt han gjorde. Jag, som inte är rädd för sprutor alls, hade bestämt mig för att se på när han stack mig. Jag ändrade mig dock snabbt när jag såg nålen och insåg att öppningen på den var ca 2 mm i diameter. Det är ganska stort på en nål. Det läskigaste var dock när allt var klart och jag fick känna på påsen med blod som var varm. Ganska logiskt i och för sig, men det kändes konstigt.

Fick sitta kvar och käka en macka i en kvart efteråt för att de skulle se så jag inte svimmade eller nåt åt det hållet, men det gjorde jag inte. Däremot så är jag törstig och känner mig lite varm. Och armen gör lite ont, plus att jag har ett stort tryckförband i armvecket. Det ska sitta på i minst fyra timmar så det inte börjar blöda igen, och när det sitter där det sitter så kan jag inte böja på armen ordentligt. Jag kan alltså inte diska, vilket jag annars borde göra ungefär nu. Tjoho!

Det ska jag fira genom att kolla nya avsnittet av gossip girl.